Critères de notation

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret, inom ramen för språkval

Eleven skall
- kunna förstå det mest väsentliga i tydligt tal i enkla instruktioner, berättelser och beskrivningar, som rör för eleven välbekanta områden,

- kunna delta i enkla samtal om vardagliga ämnen,

- kunna muntligt berätta något om sig själv och andra,

- kunna läsa och tillgodogöra sig enkla instruktioner, berättelser och beskrivningar,

- kunna göra sig förstådd i skrift i mycket enkel form för att meddela, berätta eller beskriva något,

- känna till något om vardagsliv, levnadssätt och traditioner i några länder där språket används,

- kunna reflektera över hur den egna inlärningen går till vad gäller t.ex. tal och läsning,

- kunna genomföra korta muntliga och skriftliga uppgifter i samarbete med andra eller på egen hand.

Kriterier för betyget Väl godkänt, inom ramen för språkval

Eleven uppfattar huvuddragen av innehållet när språket talas tydligt.
Eleven använder några strategier för att kommunikationen i vardagliga samtal skall fungera.
Eleven talar med sammanhang och ett tydligt och klart uttal.
Eleven tillgodogör sig enkla texter och visar på olika sätt förståelse av innehållet.
Eleven kommunicerar skriftligt, bl.a. genom att ställa och besvara enkla frågor och skriver begripligt och tydligt.

Kriterier för betyget Mycket väl godkänt, inom ramen för språkval.

Eleven tillgodogör sig innehållet i tydligt talat språk och gör enkla sammanfattningar av helheten.
Eleven medverkar och bidrar aktivt i vardagliga samtal.
Eleven talar med sammanhang och med ett gott uttal samt använder olika strategier för att lösa språkliga problem.
Eleven tillgodogör sig innehållet i enkla texter, såväl helhet som detaljer.
Eleven kommunicerar skriftligt t. ex. vid informationsutbyte och personliga kontakter och uttrycker sig därvid klart och tydligt.

Bedömningens inriktning

I en allsidig kommunikativ förmåga ingår att behärska receptiva, interaktiva och produktiva färdigheter, på vilka olika bedömningsaspekter kan läggas.

Vad beträffar elevens receptiva färdigheter skall bedömningen inriktas på elevens förmåga att förstå talat och skrivet språk. Hänsyn skall tas till elevens förmåga att förstå helhet och sammanhang samt att dra slutsatser om en framställnings syfte. I vilken utsträckning eleven vid avlyssning kan följa med i naturligt taltempo och förstå de viktigaste regionala varianterna av språket är andra delar i bedömningen. I denna förståelse ingår också elevens förmåga att uppfatta skillnader och nyanser i fråga om språkljud, betoning och intonation. När det gäller läsning läggs vikt vid elevens förmåga att förstå och tillgodogöra sig texter av varierande slag och svårighetsgrad. I bedömningen av läsförmågan ingår också i vilken utsträckning eleven med hjälp av olika strategier kan anpassa läsningen efter textens art och syfte.

Ett centralt inslag vid all språklig kommunikation är att växelvis kunna fungera som lyssnare och talare, alternativt läsare och skrivare. Bedömningen av sådana interaktiva färdigheter skall inriktas på förmågan att inleda, bidra till att utveckla och avsluta ett samtal eller en skriftväxling. Härvid bedöms elevens förmåga att tolka olika situationer och att anpassa sitt språk till situation och mottagare, liksom förmågan att använda strategier för att lösa språkliga problem.

Bedömningen av de produktiva färdigheterna tala och skriva skall inriktas på hur klart och sammanhängande samt med vilken ledighet, variation och språklig säkerhet eleven kan uttrycka och förmedla ett budskap. Bedömningen av talat språk inriktas vidare bl.a. på om eleven artikulerar så tydligt att det som sägs är lätt att förstå och att betoning och intonation utvecklas mot ett för språkområdet inhemskt mönster. När det gäller elevens förmåga att skriva språket inriktas bedömningen också på framställningens klarhet och tydlighet samt på elevens förmåga att binda samman satser och meningar.

Bedömningen skall även inriktas på hur väl eleven utvecklat sin interkulturella förståelse. Elevens kunskaper om levnadssätt och samhällsförhållanden i länder där språket talas och medvetenhet om likheter och skillnader i förhållande till egna kulturella erfarenheter vägs här in, liksom elevens medvetenhet om oskrivna regler som i olika kulturer påverkar kommunikationen.

Bedömningen inriktas även på elevens förståelse av hur den egna språkinlärningen går till liksom på förmågan att använda olika tillvägagångssätt och lämpliga hjälpmedel för att lösa uppgifter som har skiftande karaktär och syfte.